Har tänkt att blogga i flera dagar nu men tiden räcker inte till till allt man vill och ska göra..
Efter en riktigt hemsk vecka med massor på jobbet och en hel del annat förra veckan började denna vecka på samma sätt. I och för sig har det varit roliga saker men man orkar inte hur mycket som helst. Måndag till tisdag var det läger med barnen, vilket var toppen! Det var trött barn och pedagoger som åkte bussen hem sent på tisdagseftermiddagen.
En välbehövlig semesterdag var det igår.. Dock inte mycket vila men jag hann med saker som man knappt inte hinner annars.
Det var en trött Lisa som gick upp ur sängen halv 8 - slängde mig i soffan och kollade runt på datorn och fastnade i tv-program. När klockan blev kvart över elva hade jag massor kvar att göra och bara 45minuter kvar tills jag var tvungen att röra mig mot stan. Stress stress stress.. som vanligt!! Förstår inte att jag jämt ska vara en sån tidsoptimist.. =P
Inför tatueringen var jag inte så värst nervös men kom lite tidigt och fick vänta en stund och det gjorde mig nervös. Men så fort han satte nålen mot ryggen släppte det och 2,5 timmars plågan hade satt igång. Efter 1,5 timmar var vi tvungna att ta en lite paus på ett par minuter eftersom mitt huvud började kännas väldigt snurrigt. Jag överlevde denna tatuering och i mitt huvud har jag börjat planer nästa! Det är bara pengarna som jag måste spara ihop till =)
Efter tatueringen åkte vi ner till stan och köpte utemöbler till balkongen, hämtade Henka på hans jobb, åkte och kollade på persienner och efter det var det dags att handla mat. Kvällen avslutades hos mina föräldrar med mat! Totalt slut landade jag i sängen...
Jag har den senaste tiden tänkt extra mycket på de människor som gör utlandstjänst. Det är riktigt imponerande men samtidigt förstår jag inte hur man kan utsätta sig själv för något så hemskt och tragiskt. För många är det en stor utmaning och en riktigt dröm men ändå.. Jag har svårt att förstå..
Kanske är det min rädsla att förlora människor som gör att jag känner såhär.. Anledningen till att detta upptar en del av mina tankar är för att en av mina närmsta vänners lillebror som nästa vecka åka till Afghanistan. Dessutom så är gör Robins bror utlandstjänst..
Jag hoppas för allt i världen att det inte kommer att hända dem något... De är modiga och gör saker som är viktiga! Men det är först när man kommer det nära som man börjar fundera på vad det egentligen innebär...
Försöker göra en uppdatering imorn för att detta inlägg inte ska bli för långt =P
_____________________________________________
" The way you make me feel.. "
// TuwaLisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar